Barndomen är en avgörande period i våra liv, där grundläggande känslomässiga behov formas och utvecklas. När dessa behov tillfredsställs skapas en trygg grund för självkänsla och relationer. Men vad händer när behoven ständigt kränks? Det är här konceptet barndomstrauma kommer in i bilden.

Vad är barndomstrauma?

Begreppet ”trauma” används ofta i olika sammanhang och jag upplever att begreppet barndomstrauma ibland kan missförstås. När det gäller barndomstrauma handlar det inte alltid om en specifik traumatisk händelse, som en olycka eller övergrepp, även om detta såklart också kan innefattas i olyckliga fall. Istället kan det handla om ett upprepat förnekande av ett barns grundläggande känslomässiga kärnbehov. Detta mönster kan leda till en känsla av otrygghet och en djupgående inre konflikt som kan påverka oss genom hela livet.

Vad menas med grundläggande känslomässiga kärnbehov?

Låt oss reda ut grunderna: Alla barn (och vuxna) har grundläggande känslomässiga kärnbehov, som man brukar kategorisera enligt:

1. En trygg bas: Att med hjälp av minst två vårdnadshavare få känna sig säker och skyddad, genom acceptans, kärlek, mat och husrum, närhet och kramar. Omvårdnad och att få känna sig omsluten av kärlek och människor som längtar och aldrig vill lämna dig ensam är viktig för vår trygghet. (Se kommande inlägg om föräldrars skärmtid eller distraktioner.)
2. Att fritt få uttrycka känslor och behov: Att bli vägledd i vad känslor är och bekräftad i att du får känna och bli tagen på allvar och uttrycka dina egna behov. Ett hem där endast känslor som glädje, nyfikenhet och prestation är accepterade skapar ingen trygghet. Barn behöver lära att sig koppla ihop alla 9 grundkänslor med tankar och beteenden, och lära sig förstå vad som är vad och varför de känner saker. Att få acceptans och validering i alla dessa. Om du förälder inte själv blivit vägledd som barn kan detta vara utmanande men det går att lära om tillsammans i ett nyfiket utforskande.
3. Självständighet/autonomi: Att få uttrycka sig själv och fatta egna beslut men framförallt bli tydligt och konkret vägledd i hur man klarar sig själv. Att bli självständig är inget ett barn lär sig genom att bli lämnad ensam genom sina upplevelser. Vi föräldrar behöver dela med oss av vår kunskap och erfarenheter genom att visa och successivt introducera barnet i olika färdigheter. Att kasta ett barn i sjön och hoppas det lär sig simma själv är inte ett exempel på sund vägledning för att skapa autonomi. (Mer om konkret vägledning i kommande inlägg. )
4. Sunda gränser: Att få vara nyfiken och tänja på gränser men lära sig vad som är hjälpsamt för sig själv och empatisk gränsdragning. Att lära barnet vett och etikett, när det är ok att tämja på gränser och få ett konsenstänk är vårt ansvar som vårdnadshavare.
5. Att få leka: Alla barn har rätt att ha ett nyfiket utforskande och flexibilitet och glädje tillsammans med sin vårdnadshavare. Bus och lek tillsammans med sina sunda vuxna eller andra är inte självklart för alla barn och kan vara otroligt utmanande för de som inte får eller fått de andra 4 behoven uppfyllda.

När något eller alla dessa 5 behov konsekvent ignoreras av oss vuxna kan det leda till känslor av värdelöshet, ångest och depression, och ge andra icke hjälpsamma konsekvenser och uttryck både som barn och vuxen vilket oftast är det barndomstrauma vi arbetar med i terapi.

Otrygg anknytningsmodell – en konsekvens

En viktig del av hur barndomstrauma påverkar oss är den anknytningsstil vi utvecklar. Otrygg anknytning kan uppstå när ett barns känslomässiga behov inte tillgodoses på ett konsekvent sätt. Det finns olika typer av otrygg anknytning:

• Otrygg-undvikande anknytning: Barnet lär sig att dölja sina känslor för att undvika avvisande. Detta inträffar ofta när barnet har vårdnadshavare som lämnar barnet till sin egen värld att tolka sina egna tankar och känslor. Barnet ger helt enkelt upp förhoppningen om stöd från sina föräldrar.
• Otrygg-ambivalent anknytning: Barnet blir klängigt och osäkert på grund av inkonsekvent vård. Detta kan uppstår när barnet stundom kan få närhet och stundom blir ignorerad eller frustrerad i sina behov. Barnet lär sig att för att få kärlek och närhet måste barnet anpassa sig eller vara något de inte är för att få den trygghet den behöver.
• Desorganiserad anknytning: Barnet upplever rädsla och förvirring i relation till sina vårdgivare. Det här inträffar när den som ska vara barnets sunda vuxna och den barnet är beroende av för överlevnad också är den som utsätter barnet för fara.

När vi som barn utvecklar otrygga anknytningsmönster kan det skapa betydande problem i relationer och påverka hur vi hanterar känslor och stress i vuxenlivet.

Att läka genom terapi

Att arbeta med barndomstrauma är en komplex process och kan ofta kräva professionell hjälp. Här kommer olika terapiformer in i bilden, och en av de mest effektiva metoderna är schematerapi.

Schematerapi

Schematerapi är en integrativ metod som kombinerar element från kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk terapi och emotionell fokuserad terapi. Den fokuserar på att identifiera och förändra negativa livsmönster eller ”scheman” som utvecklades under barndomen.

Så här fungerar schematerapi kortfattat:

1. Identifiering av schemata: Terapeuten hjälper dig att identifiera negativa scheman, som ofta inkluderar övergivenhet eller bristande självkänsla.
2. Utforskning av barndomsupplevelser: Genom att utforska dina barndomsupplevelser kan du förstå hur de har format dina nuvarande känslor och beteenden.
3. Upplevelse och bearbetning: Terapin ger dig verktyg för att bearbeta och uttrycka känslor på ett hälsosamt sätt.
4. Kognitiv omstrukturering: Du lär dig att utmana och omforma negativa tankemönster.
5. Utveckling av hälsosamma strategier: Du får verktyg för att hantera känslor och behov på ett mer konstruktivt sätt.

Avslutande tankar

Att förstå och bearbeta barndomstrauma är en fundamentalt nödvändig del av läkningsprocessen. Det är aldrig för sent att söka hjälp och påbörja en resa mot att återfå en känsla av helhet och välbefinnande. Genom att erkänna och arbeta med våra känslomässiga kärnbehov, otrygg anknytning och använda verktyg som schematerapi, kan vi skapa en mer tillfredsställande och meningsfull tillvaro.

Kom ihåg: Det finns alltid vägar till läkning, oavsett hur djupt traumat sitter. Ta steget mot att förstå dig själv och dina behov – du förtjänar det.

Vill du förstå mer om hur min terapi kan hjälpa dig att bygga en trygg bas kontakta mig här.

För mer läsning kan jag rekommendera boken ”En Trygg bas” av John Bowlby.